Bakgrund
Det stora och ökande antalet vilt (framförallt mufflon och dovvilt) på Harö och Storö med omgivande öar har orsakat problem för boende på öarna, dels pga påverkan på både den naturliga och den odlade floran, men även en påtaglig ökning av antalet fästingar med en befarad ökning av fästingöverförda sjukdomar till både människor och husdjur.
Vid HHIF´s årsmöte 2017 uppdrogs åt styrelsen bl.a. att försöka genomföra en inventering av antalet vilt på öarna i syfte att få en tydligare uppfattning av problemets storlek och för att skapa ett underlag för framtida jämförelser.
Som ett led i förberedelserna för detta togs kontakt med Jon Fjärdhäll som driver jordbruk på Nämdö och även är Skärgårdsstiftelsens tillsynsman där. Jon medverkade i ett informations- och planeringsmöte på Harö 180421. Nämdö har en hjortstam som inplanterades på 60-talet och denna har sedan dess ökat mycket kraftigt vilket orsakat stora skador och kostnader för såväl jordbruket som fritidsboende. Numera äter t.ex. hjortarna upp ca 40-50% av vallodlingen vilket innebär att jordbruket måste köpa in foder för utfodring av tamboskapen. Sedan 20 år tillbaks har hjortstammen räknats regelbundet och uppskattas idag till ca 3-400 djur. Nämdö har en yta på 1200 ha vilket kan jämföras med Harö och Storö på knappt 300 ha vardera.
Trots alla problem som finns på Nämdö så har Länsstyrelsen nekat skyddsjakt på ön!
Erfarenheterna från Nämdö visar dels att en decimering av en stor viltstam tar lång tid och kräver samordning av jägare och markägare och dels att det behövs årliga inventeringar för att sätta upp och följa upp realistiska avskjutningsmål.
Jon gav ett antal tips och idéer om när och hur en inventering bör genomföras. Inventeringen ska genomföras ”när gräset börjar spira”, d.v.s. i månadsskiftet april/maj. Man bör fastställa dag för räkning så sent som möjligt för att få en kväll som är gynnsam; helst inte regn. Man räknar en kväll mellan 18.00 -21.00 med personer utplacerade på de större öppna ytor där djuren brukar komma fram och beta. På Nämdö finns en del stora fält och åkrar i motsats till våra öar där vi framförallt har många fler, men mindre öppna ytor så därför behöver vi fler personer som kan räkna. Man bör notera om djuren är hornbärande eller ej. Jon poängterade också att det inte är några absoluta tal som mäts utan att det är förändringar mellan åren som man observerar och om man räknar på samma platser år från år så är felkällorna ungefär lika.
Genomförandet
Pga det rådande väderläget vid informationsmötet 180421 bedömde vi att ett lämpligt datum för inventeringen kunde vara 180512. HHIF´s medlemmar inbjöds via webben, e-post och Facebook att anmäla sig som räknare. Till slut var vi ett 40-tal personer, jämt fördelade mellan Harö och Storö, som ställde upp på lördagskvällen den 12 maj. Spanarna placerades på ett antal klart definierade platser och registrerade antal djur, art, hornbärande eller inte, samt klockslaget för observationen.
Begränsningar och felkällor
Den största felkällan för vår inventering är att stora delar av öarna inte bevakades. T.ex. så var naturreservatet på Storö obevakat liksom stora delar av berget ut mot Eknösundet. Vi har också fått rapporter om att det finns dovvilt på flera andra öar i vårt närområde (t.ex Hasselö, Horsholmen, Brändö, Åverkesö) vilka sannolikt kommer från den djurstam som illegalt inplanterades på Storö 2012.
En annan felkälla är att det är omöjligt att veta om vissa djur räknats mer än en gång eftersom dom rör sig under observationstiden. Till exempel så misstänker vi att en grupp på 12 mufflon har räknats två gånger.
Skillnader gentemot Nämdö
Flera skillnader finns mellan situationen på Nämdö och på våra öar.
På stora Nämdö kan ett tio-tal personer spana på så gott som hela ön eftersom man där har stora öppna ytor som är lätta att övervaka. På våra öar finns mängder av små ytor som kräver betydligt fler räknare. Trots att fyra gånger så många räknade på hälften så stor total areal var alltså ändå stora delar av våra öar obevakade.
En annan skillnad är att räknarna på Nämdö i huvudsak utgörs av fastboende, vilket innebär att man kan improvisera och välja spaningsdag med kort framförhållning för att få en dag med optimala förhållanden. Hos oss var det tvunget med längre framförhållning för att kunna engagera så många som möjligt. Utifrån den sena våren 180421 bedömde vi att den 12/5 kunde vara ett bra datum men sen exploderade våren och det hade nog varit bättre med spaning en vecka tidigare.
Resultat
Vid spaningen observerades 189 djur (med reservation för att 12 mufflon kan ha räknats två gånger). Trettiofem djur observerades på Storö (alla dovvilt) och 154 på Harö, varav 114 mufflon (om dubbelräkning istället 102) och 40 dov. Femton (38 %) av dovviltet var hornbärande och 20 mufflon (18 %) hade horn.
Hur går vi vidare?
För det första är det viktigt att inse att 189 observerade djur inte är ett totalantal utan att antalet djur sannolikt är betydligt högre. Värdet av insamlade data kommer först när vi upprepar inventeringen kommande år för att se om antalet räknade djur ökar eller minskar. Under den gångna säsongen har enligt aktiva jägare betydligt fler djur skjutits än tidigare år, och om den utvecklingen håller i sig kan det avspeglas i kommande inventeringar.
Vid inventeringen 2019 hoppas vi att ännu fler ställer upp och räknar så att vi på sikt kan utvidga inventeringsområdet. Dock är det viktigt att jämförelser görs mellan identiska områden så vi inte jämför äpplen med päron.
Ett stort tack till…
…….alla fyrtio som satte av en lördagskväll för att genomföra inventeringen och till Jon Fjärdhäll som ställde upp med goda råd!
